Funktionskravet är formulerat på ett sådant sätt att någon särskild typ av ventilationssystem inte förespråkas. Byggherren ansvarar för att välja den typ av system, F, FT eller S, som uppfyller alla krav till skydd för hygien, hälsa och miljö.

Val av system kan inte göras utan kännedom om vilka flöden som systemet skall transportera. Med stora flöden bör fläktar installeras för att inte kanalerna skall bli orimligt stora. En annan begränsning i friheten av systemval ligger i hur uteluft i byggnader med F-system skall tillföras utan att det termiska klimatet påverkas eller dragproblem uppstår.

Fläktsystem
Uteluftsflödet styrs av kravet på att bortföra föroreningar från verksamheter liksom luftburna utsöndringsprodukter från människor och byggnadsmaterial. Även måttliga emissioner från byggnadsmaterial kan ge stort behov av uteluftstillförsel. Flödesbehovet styrs även av den rumsliga utformningen. Hög personbelastning och låg rumshöjd medför stort behov av uteluftstillförsel. I båda fallen leder det normalt till att FT-system installeras.

Självdragssystem
Vid måttliga eller små uteluftsflöden kan självdragsventilation vara ett alternativ. Självdragssystem är dock till sin effektivitet starkt begränsat. Sommartid förekommer termiska stigkrafter mycket sparsamt, vilket ger lägre flöden. Flödesbehovet kan dock vara mindre under den varma årstiden då fönster kan hållas öppna. Punktformiga föroreningskällor, till exempel matos, kräver anordningar med god ventilationseffektivitet för att inte belasta inomhusmiljön. Vintertid kan den termiska stigkraften vara hög och orsaka större luftväxling än önskvärt med drag och ökat värmebehov som negativa effekter.

Ett självdragssystem kan dimensioneras för termisk drivkraft vid en temperaturskillnad av 4 °C. Med den förutsättningen kan tillräcklig ventilation erhållas generellt sett. Vid låga utetemperaturer får man dock överventilation, som måste förhindras med någon form av strypanordning – som helst är automatisk.
Ett alternativ kan vara att dimensionera systemet för en betydligt större temperaturskillnad. Det ger klenare kanaler, men samtidigt otillräcklig kapacitet när temperaturskillnaden är mindre än den dimensionerande. Då kan tillräckligt flöde erhållas med hjälp av en stödfläkt, till exempel i kök och badrum med en badrumsfläkt. Stödfläktar kan också vid behov ge forcerat flöde, vilket man inte kan åstadkomma med naturligt självdrag. Metoden med ”förstärkt självdrag” uppfyller önskemålet om ventilationsflöde med hänsyn till verksamheten oberoende av utetemperaturens växlingar.

I till exempel flerbostadshus, där underhåll av stödfläktar hör till fastighetsägarens uppgifter, kan åtkomligheten för regelbunden översyn vara ett problem. Ett sätt kan vara att kombinera översynen med rensningen av rensningspliktiga kanaler då lägenhetsinnehavaren är skyldig att bereda skorstensfejaren tillträde. Eftersom sotningsfristerna numera har förlängts och vissa imkanaler inte längre ingår i sotningplikten, bör fastighetsägaren införa ”frivillig kanalrensning”. En annan lösning kan vara att stödfläktar utförs som kanalfläktar och placeras i ett gemensamt utrymme, till exempel på vinden. Fläktarna förutsätts då vara manövrerbara från lägenheterna.

Ventilationskrav
Ventilationssystem skall utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m² golvarea. Rum skall kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används. I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m² golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m² golvarea då någon vistas där.

Tweet

Får man montera badrumsfläkten i duschutrymmet?
Normalt så bör man inte montera fläkten i duschutrymmet  utan montera den utanför. Fläkten skapar ett undertryck och kommer att ändå transportera ut den fuktiga luften. Ska du ändå montera den i duschutrymmet så ska det vara IP-44 klassning.

Var ska man placera frånluftsfläkten?
Man placerar frånluftsventiler och fläktar i rum som har fuktig och förorenad luft. Dessa rum är tex. badrum, toalett, tvättstuga, kök, garage och klädkammare.

Hur vet man att huset behöver mer tilluft?
Det finns några signaler som är synliga såsom imma samt kondens på sovrumsfönster och andra rums samt svårt att tända braskaminen. Seden som är svårare signaler att upptäcka är trötthet och instängd lukt. En väggventil dimension 100mm klarar att förse friskluft till en yta av ca 22-24 kvadratmeter.

Friskluft med väggventil eller fönsterventil?
Fönsterventilen har sämre kapacitet och ska användas  då det är svårt med håltagningen. Använd annars alltid väggventil då den ger ett bättre och lugnare flöde.

Det blir kondensvatten på min takmonterade badrumsfläkt
Det beror säkert på att varm och fuktig luft kommer från badrummet och när den luften träffar ventilationskanalen bakom badrumsfläkten så bildas kondens då röret kan vara betydligt kallare vintertid. Man ska alltid kondensisolera ventilationskanalen med tex. kondensisolering.

Min badrumsfläkt är bara igång när fuktigheten är hög
För att få tillräcklig ventilation i ditt hus så bör luften bytas ut varannan timme och då behöver man normalt ha igång fläktarna med jämn hastighet hela tiden.

Tweet

Luftfuktigheten inomhus styrs av den fuktighet som råder utomhus, ventilationsluften tas ju utifrån. Relativa luftfuktigheten utomhus varierar inom ett snävt intervall, 65 – 90 %, under året, medan den inomhus kan sjunka till märkbart låga nivåer vintertid. Inomhus sker ett fukttillskott av människor och processer. Eftersom människan avger cirka 40 g vattenånga per timme skulle det krävas ett luftflöde på ca 2 l/s,person för att inte luftfuktigheten skulle bli för hög.

Människans förmåga att avgöra relativa fuktigheten i luft är begränsad. Optimalt bör den dock ligga mellan 40 och 60 % inomhus som är det område där påverkan från bakterier, virus, svamp, kvalster etc är minst. Alltför låg relativ luftfuktighet inomhus, under 20 %, kan ge besvär med torra slemhinnor och hud. Vissa material blir lättare statiskt laddade och dammalstringen ökar. Ofta visar det sig dock att klagomål på torr luft egentligen är en indikator på andra problem, t ex för mycket damm, höga koncentrationer av kemiska ämnen eller helt enkelt bara för hög lufttemperatur. En för hög luftfuktighet å andra sidan, över 70 %, medför ökad risk för kondensutfällning på byggnadsdelar och tillväxt av kvalster och alger. Även gasavgivningen från material och inredning ökar vid hög relativ fiiktighet.

Tweet

Fukt i badrum och problem med mögel

Badrum eller duschrum utan öppningsbart fönster ska ha ett minsta frånluftsflöde på 10 l/s. Om golvarean är större än 5 m², bör frånluftsfödet ökas med 1 l/s för varje tillkommande m² därutöver. Har rummet inte öppningsbart fönster så är grundkravet samma med möjligheten till forcering till 30 l/s ska finnas.

Det minsta frånluftsflödet som anges är ofta otillräckligt om badrummet har tvättmaskin och skall används för torkning av tvätt. Stor förekomst av fukt- och mögelskador är ett illavarslande tecken. Rådstexten till BBR 6:21 rekommenderar forceringsmöjlighet för hygienrum t ex badrum eller duschrum. Det är lämpligt att badrum förses med öppningsbart fönster eller vädringslucka. Detta är särskilt viktigt om man inte installerar forceringsdon. Vid en en enkätförfrågan hos ett stort antal hyresgäster om vad de ansåg viktigt i bostaden, kom öppningsbart fönster i badrum på önskelistans förstaplats.

För att undvika fukt i badrum så kan en lösning för hus med självdrag vara att installera en badrumsfläkt. Oftast kanske de har väldigt högt grundflöde men det finns några nya på marknaden som är lite smartare. Om man tar ett exempel på en smartare badrumsfläkt så kan man på den ställa in grundflödet på tex. 13l/s. När man använder badrummet och fuktbelastar den så har badrumsfläkten inbyggd hygrostat som innebär att den känner av fuktigheten. När den får signal på att fuktigheten är för hög så forcerar fläkten till ca 30 l/s tills fuktvärdet är normalt igen.

Har man FTX-system eller mekanisk frånluftssystem med kontinuerlig ventilation så avtar fuktproblem i badrum dramatiskt.

Övriga tips och råd gällande badrummet

Tips & Råd

• Kontrollera golv och väggar regelbundet.
• Kolla att badrumsdörren har en springa som drar in luft från bostaden
• Åtgärda sprickor och trasiga fogar om du har kakel eller klinker.
• Täta alla skruvhål, infästningar och där rör går igenom väggar och golv.
• Kolla klämringen på golvbrunnen.
• Använd inte kaustiksoda i golvbrunnen. Det kan fräta hål på gamla rör i gjutjärn.

Tweet

En badrumsfläkt kan se till att du får bättre inomhusklimat. Om luften i bostaden känns unken, dålig eller fuktig så beror det nästan alltid på att det är för fuktigt. Och fukten kommer från dusch och badkar. Det är viktigt att den fuktiga luften ersätts av ny, frisk luft för att få ett optimalt klimat i bostaden. En enkel lösning att få bort den fuktiga luften är att montera en elektrisk badrumsfläkt. Den blåser ut luften i det fria, samtidigt som den sörjer för att dra in torr luft till badrummet från resten av bostaden.

Det finns i princip tre slags fläktar: den enkla utan finesser, den tidsstyrda och den fuktstyrda. Den enkla snurrar när du startar den, och stannar när du stänger av den. Den tidsstyrda arbetar en given tid, t.ex. 10 minuter. Den fuktstyrda arbetar så länge det är för fuktigt i badrummet.

För att täta det hål du har gjort i fuktspärren i sambamd med installationen av badrumsfläkten så kan man lägga silikonfogmassa eller använda en rörkrage som ångspärr. Vid montering av den nya fläkten skadas ångspärren eller tätskiktet i badrumsväggen. För att återställa det kan du med fördel välja rör med rörkrage, exempelvis ångspärr DAFA rörkrage. Det monteras lätt utan verktyg direkt på ångspärren så att konstruktionen förblir tät.

Tweet